AktivBad SülzeErfarenhetsorienteradFDZFamiljFischland/Darß-ZingstIntresseorganisationerKultur och njutningLämplig för familjer med barnMonument och sevärdheterPOI grundinmatning: Ytterligare funktionerPOI-basinmatning: KategorierProduktlinjerRecknitz-dalenStaden Bad SülzeTMVTMV:s målgrupperVästra Pommernfamiljevänligtill-mv.de

Torvvagnar från saltverket Sülze

Bad Sülze · 54.1127° N, 12.6614° E
Torvvagnar från saltverket Sülze

Vagnar på räls – med dessa hämtades tidigare torv från de omgivande mossarna som bränsle för att indunsta saltlaken.

Med dessa vagnar transporterades torvskivorna av torvskivorna från pråmen vid Recknitz, några hundra meter härifrån, till eldstaden. Saltverket förbrukade miljontals torvskivor för att koka saltet. Dessa utvanns främst i Langsdorfer-mossen. Här arbetade 200 personer under sommaren. Klockan 6 på morgonen begav man sig till mossen innan dagningen bröt fram. Här grävdes torven först ut för hand. Först senare fick de grävmaskiner som underlättade arbetet. Män och kvinnor arbetade tillsammans. Mannen grävde torven och kvinnan körde den till torkplatsen. Vid bra väder var den staplade torven torr på sex veckor. Men ve den som råkade ut för ett regnigt år. Arbetarna i mossen blev genomblöta ända in i skinnet och fick se till att få kläderna torra igen till nästa morgon. Var fjortonde dag kom distriktsdomaren till mossen för att godkänna arbetet. Lönen utbetalades alltid på lördagen.

Torvvagnarna vid Saline Sülze i Bad Sülze är ett imponerande vittnesbörd om den historiska saltutvinningen i Mecklenburg-Vorpommern. På smala räls rullade dessa små vagnar en gång outtröttligt fram och tillbaka – lastade med torvplattor från de omgivande mossarna, som användes som bränsle för saltverket.

Torv från Langsdorfer-mossen till saltverket i Bad Sülze

Torven utvanns främst i Langsdorfer-mossen. Under sommaren arbetade upp till 200 personer hårt där under bar himmel. Redan klockan 6 på morgonen började myrarbetarna sin långa arbetsdag: männen grävde först ut torven för hand, senare med hjälp av grävmaskiner, medan kvinnorna körde torvskivorna till torkplatsen. Vid bra väder var torven torr och klar att användas efter cirka sex veckor – ett regnigt år gjorde det redan tunga arbetet ännu mer ansträngande.

Från Recknitz till Hitzhals – torvklumparnas väg

Med pråm transporterades den torkade torven över floden Recknitz, några hundra meter från dagens utställningsplats, till området nära saltverket. Där tog de så kallade torvskjutarkvinnorna över arbetet: de körde torvskivorna med vagnar till eldstaden vid Hitzhals, där miljontals torvskivor brändes för att få saltlaken att koka och slutligen bilda salt. Var 14:e dag kom distriktsdomaren till torvmarken för att godkänna det utförda arbetet – arbetarna fick alltid sin lön på lördagen.

Bad Sülze – saltets historia vid Östersjökusten i Mecklenburg-Vorpommern

Bad Sülze ligger i hjärtat av Mecklenburg-Vorpommern, inte långt från Östersjökusten och halvön Fischland-Darß-Zingst. Den som reser i regionen och redan har besökt Hansestaden Stralsund, Greifswald eller nationalparken Vorpommersche Boddenlandschaft, finner i Bad Sülze ett autentiskt komplement: ett stycke levande ekonomisk historia som visar hur nära människan, myren och havet var förbundna med varandra i det forna Mecklenburg.