FDZFischland-Darß-ZingstHistoriska byggnaderIntresseorganisationerKultur och njutningKyrkorMeckl. Östersjöns kustMecklenburg ÖstersjökustenMecklenburgs östersjökustPOI-basinmatning: KategorierProduktlinjerRecknitz-dalenRegionerSanitzTMVTegelgotikTuristförening Vogelparkregion Recknitztal e.V.till-mv.deÖstersjökusten

Bykyrkan i Sanitz

Sanitz · 54.0696° N, 12.3813° E
Bykyrkan i Sanitz

Kyrkan i Sanitz är uppförd i övergångsstilen mellan romansk och gotisk arkitektur av fältsten, där hörn och kanter har utformats av huggen sten.

Sanitz omnämns redan 1256 som en kyrkby. Anledningen till detta omnämnande i dokumenten var att kyrkan i Dänschenburg tilldelades som en dotterkyrka till Sanitz. Kyrkan i Sanitz omnämns återigen i ett avtal från den 2 juni 1291, där Heinrich von Werle säkerställer patronatsrätten för sin myndling Nikolaus von Rostock gentemot biskopen av Schwerin, vilken sedan dess innehades av landherren. Under 1300-talet omnämns olika familjer som vasaller. Genom arv övergick byn i Doberanklosterets ägo, till vilket den hörde fram till reformationen. Altaret från 1811 är ett verk i klassicistisk stil med målningar av Mecklenburgs hovmålare Rudolph Suhrlandt, som på sockeln visar den heliga nattvarden och på överdelen Kristi lidande på Olivberget. Till höger och vänster om detta finns två pelare med korintiska kapitäler och träsnidade figurer som förkroppsligar tro, kärlek, hopp och tålamod. Altaret donerades av kapten von Koppelow från Reppelin. Predikstolen från 1694 är utförd i barockstil.

Bykyrkan i Sanitz – romansk och gotisk stil i natursten

Bykyrkan i Sanitz räknas till de anmärkningsvärda historiska kyrkobyggnaderna i inlandet vid Mecklenburgs Östersjökust. Byggnaden uppfördes i övergångsstilen mellan romansk och gotisk stil och består av karakteristiska fältstenar, vars hörn och kanter har formats av noggrant huggen sten. Redan 1256 omnämns Sanitz i dokument som en kyrkby – ett vittnesbörd om den långa historien i denna region mellan Rostock och Östersjön.

Sanitz kyrkas historia från medeltiden till reformationen

Ett avtal från den 2 juni 1291 bevisar att Heinrich von Werle säkrade patronatsrätten till kyrkan i Sanitz till förmån för sin myndling Nikolaus von Rostock. Under 1300-talet växlade olika vasallfamiljer som feodalherrar. Genom arv övergick byn slutligen i klostret Doberans ägo – det betydelsefulla cistercienserklostret i Bad Doberan nära Östersjökusten – och tillhörde detta fram till reformationen.

Klassicistiskt altare och barockpredikstol – konstskatter i interiören

Interiören i kyrkan i Sanitz rymmer anmärkningsvärda inredningsdetaljer. Altaret från 1811 är ett verk i klassicistisk stil med målningar av den mecklenburgska hovmålaren Rudolph Suhrlandt: I sockeln avbildas den heliga nattvarden, i pålägget Kristi lidande på Olivberget. Altaret flankeras av två pelare med korintiska kapitäler samt träsnidade figurer som förkroppsligar tro, kärlek, hopp och tålamod. Altaret donerades av kapten von Koppelow från Reppelin. Predikstolen från år 1694 kompletterar inredningen med ett högkvalitativt exempel på mecklenburgsk barocksnideri.